Pressmeddelande: Från ord till handling omkring co2 i finansindustrin

Allt fler banker skriver på FN:s Principles for Responsible Banking. Men för att kunna agera och veta hur mycket de bidrar till den globala uppvärmningen behövs verktyg för att mäta koldioxidutsläppen på ett objektivt och enhetligt sätt i utlånings- och investeringsportföljerna.

Under parollen ”Om du inte kan mäta det… så kan du inte hantera det” har ledande värdedrivna banker ställt sig bakom ”Climate Change Committment”. I detta åtagande har bankerna ställt sig bakom att mäta och redovisa klimatpåverkan i sin utlåning och i sina investeringar. Verktyget för detta är PCAF (Partnerskap för Carbon Accounting Finans) och används redan sedan några år av ett antal banker i Holland och nu är målet att få finansinstitutioner över hela världen att agera för att uppnå Parisavtalet.

För att diskutera detta och andra gemensamma frågor kring värdedriven finans träffas bankernas europeiska del av det internationella nätverket Global Alliance for Banking on Values (GABV) 30 september – 1 oktober Denna gång i Stockholm för första gången.

Nätverkets enda svenska medlem, Ekobanken, står värd för ledarna för de europeiska bankerna och mötet äger rum på Rosendals trädgård. Bankerna i GABV har alla det gemensamt att de är transparenta med hur kapitalet i banken används och nu kommer de och förhoppningsvis många andra banker att kunna lägga till en transparens kring koldioxidutsläppen också.

Medverkande banker är bl a Ekobanken, Triodos, GLS, Banca Etica, Alternative Bank Schweiz, Merkur, Cultura bank, Ecology Building Society, MagNet Bank, Charity Bank, Opportunity Bank.

Kontakt:

Kristoffer Lüthi, styrelseordförande Ekobanken, 070-551 77 50
Maria Flock Åhlander, Ekonomi- och hållbarhetschef, vice vd Ekobanken, 070-551 78 56

Kortare tid för utloggning på Internetbanken

Från den 14 september kommer du att loggas ut automatiskt från internetbanken om du varit inaktiv i fem minuter. Detsamma gäller för Mobilbanken. Tidigare skedde automatisk utloggning efter tio minuter. Den här förändringen genomförs på grund av att nya regelverk träder i kraft och som ställer högre säkerhetskrav.

Vi vet att våra företagskunder kommer att märka av detta särskilt och vi beklagar det merarbete som denna förändring eventuellt medför.

Delårsrapport 2019

delårsrapport

Ekobankens delårsrapport för första halvåret 2019 visar på fortsatt positiv utveckling. I januari översteg balansomslutningen för första gången en miljard kronor. Sedan årsskiftet har balansomslutningen ökat med 135 mkr. Resultatet uppgår till 0,7 mkr och räntenettot ökade med 6% sedan årsskiftet. Banken har inte haft några reella kreditförluster under första halvåret.

Ekobankens idé är att ställa kapital till förfogande för den ekologiska, sociala och kulturella omställning som samhället behöver. Ekobanken är den enda bank i Sverige där kunderna får reda på vad pengarna i banken används till och banken lånar bara ut till företag och organisationer som tar hänsyn till människan och planeten.

Banken gör fördjupade hållbarhetskartläggningar av lånekunderna och kartlägger nu även relationen till Globala Målen. Den tidigare ränterabatten till ekologiska mjölkbönder har utvidgats till att gälla alla ekologiska gårdar och odlingar. Hållbarhetsrabatten på räntan till hållbart byggande av alla slag har fortsatt varit uppskattad.

Omställningslån är en nygammal låneprodukt som riktar sig till företag och föreningar som vill ställa om sin verksamhet i en hållbar riktning, exempelvis till förnybar energi, omställning till ekologisk odling eller hållbara material, cirkulär ekonomi och liknande.

Läs hela delårsrapporten här.

Har du frågor eller vill veta mer? Kontakta:

Annika Laurén, vd Ekobanken, annika.lauren@ekobanken.se

Debatt: ”Staten diskriminerar sociala företag”

sedlar

Tiotusentals föreningar i Sverige bedriver affärsmässig verksamhet. Det finns stora möjligheter för ett växande socialt företagande – men då krävs bättre hjälp med finansiering. Staten bör ge Mikrofonden chans att göra detta möjligt.

Det skriver representanter från Mikrofonden, Ekobanken och Coompanion i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 27 augusti.

Alla som har varit engagerade i socialt företagande i Sverige vet att finansieringen är en akilleshäl. Startar du ett kooperativ hamnar du lätt mellan stolarna hos banker som kräver säkerheter som inte finns och offentliga företagsstöd som inte förstår sig på näringsverksamheter som bedrivs demokratiskt i föreningsform.

Historiskt har det offentliga ansvarat för de sociala frågorna i Sverige. När nu samhällskontraktet omförhandlas och det privata ges större utrymme skapas ett tomrum. Detta märks särskilt på glest befolkade platser där det inte alltid finns någon som tar över när offentliga verksamheter privatiseras. Där kan den sociala ekonomin komma in och skapa innovativa lösningar för att klara samhällsutmaningarna. Civilsamhällesutredningen redovisade att det finns mer än 200 000 föreningar i Sverige och av dem hade cirka 70 000 affärsmässig verksamhet – det ger en bild av potentialen i denna sektor. Men tyvärr är inte våra regelverk och offentliga stödsystem anpassade för att möta dessa hybrider mellan privat företagande och ideellt engagemang.

De senaste åren har vi hjälpt över 70 sociala företag med kreditgarantier och annan finansiering, så att de har kunnat ta ett lån, hyra en lokal eller klara likviditeten, till exempel i projekt med offentliga medel som betalas ut i efterskott. Helt ideellt har vi samlat in kapital främst från civilsamhället, och vi har även fått små projektmedel från offentlig sektor.

I dag är Mikrofonden Sveriges största sociala investerare av riskkapital till sociala företag. Kanske inte mätt i kronor, med tanke på att det handlar om mikrokrediter, men definitivt i antal företag som vi nått.
Den röda tråden bland våra kunder är att de först vänt sig till statliga Almi som erbjuder rådgivning, riskkapital och högrisklån, men där fått svaret att föreningar inte tillhör Almis målgrupp. Även idéburna bolag har vänt sig till oss eftersom Almis medarbetare uppfattar det som att deras uppdrag är stötta företag som sätter privatekonomisk vinst före samhällsekonomisk vinst. Det faktum att föreningar återinvesterar sin vinst i verksamheten, istället för att den plockas ut av ägarna, misstolkas som att de inte förstår att verksamheter behöver gå med överskott för att utvecklas.

Vi ser inte meningen med att staten diskriminerar de sociala företagen på detta sätt. Under förra året tog regeringen fram en strategi för den sociala ekonomin – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. Det är en lovvärd strategi där regeringen identifierar flera utmaningar för att få idéburna och kooperativa verksamheter att blomstra. Till exempel så behöver det utvecklas fler mötesplatser, inkubatorer, finansieringsalternativ och bättre effektmätning. Sedan dess har såväl Vinnova som Tillväxtverket fått i uppdrag att utreda frågan och utlysa projektmedel för utveckling på området. Det är lovvärt. Men nu väntar vi på de nödvändiga politiska reformerna.

Något av det bästa som hänt de senaste åren för att utveckla den sociala ekonomin i Sverige är den så kallade Överenskommelsen, eller Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Ett IOP sätter upp spelregler för bättre samverkan mellan offentlig och ideell sektor. Vi föreslår att vi tillsammans med staten upprättar ett IOP. Så att Mikrofondens arbete för att möjliggöra finansiering av sociala företag ges lika goda förutsättningar som Almis viktiga arbete för att finansiera traditionella företag. På så vis kan vi hjälpa regeringen att nå det globala målet 1.4: att säkerställa allas lika rätt och tillgång till finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter.

Ylva Lundkvist Fridh
vd Mikrofonden Sverige och verksamhetsutvecklare Hela Sverige ska leva

Jan Svensson
ordförande Mikrofonden Sverige

Annika Laurén
vd Ekobanken medlemsbank och vice ordförande Mikrofonden Sverige

Jenny Kowalewski
vd Coompanion Sverige

Ekobanken i Almedalen

almedalen

Ekobanken har som uppgift att finansiera företag som skapar ekologiska, sociala och kulturella mervärden. Genom våra seminarier i Almedalen vill vi visa goda exempel och bidra till att föra diskussionen framåt kring det hållbara samhällsbygget

Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, sal D24.

Med reservation för ändringar

Tisdag den 2 juli

08:00 Går det att driva bankverksamhet som arbetar för en hållbar utveckling?

Många banker arbetar med fokus på att maximera den finansiella avkastningen och där hänsyn till planeten och människorna riskerar att hamna i skymundan. Samtidigt finns det banker som arbetar med att fullt ut integrera hållbarhet i sin kultur. Hur gör de och hur står de sig i konkurrensen?

Arrangör: Ekobanken

09:00 Varför hindras solel på stora tak?

Om nya byggnader ska göra så stor klimatnytta som möjligt behöver byggnaden ta hänsyn till solcellerna. När vi vill ha solceller på kulturmärkta byggnader är det solcellerna som ska anpassas.
Seminariet visar hur fastighetsbolag, solelbolag och arkitekter skapar både snygga tak och ökar solelen.

Arrangör: Solelkommissionen, Ekobanken,

10:00 Finansiering av sociala innovationer?

Olika former av socialt entreprenörskap och företagande får en alltmer betydande roll i samhällsutvecklingen. För att kunna utveckla sociala innovationer och få dem att växa behövs tillgång
till kapital. Men idag upplever många sociala företag att det är svårt att få tag i finansiering.

Arrangör: Hela Sverige ska leva, Mikrofonden Sverige, Ekobanken

11:00 Hur vi kan främja byggemenskaper tillsammans och varför vi bör göra det?

En byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. Vi reder ut begreppen och visar hur kommuner, staten, byggarna och bankerna tillsammans med byggrupperna kan skapa en mångfald av bostadslösningar.

Arrangör: Coompanion, Divercity, Ekobanken

13:00 Vilka affärsmodeller krävs för att det ska byggas solelparker i Sverige?

Solelboomen kom till Sverige 2018. Då byggdes 10 000 nya solelanläggningar, men det tillkom endast fyra anläggningar över 1 MW! Varför byggs det så få solelparker och vilka affärsmodeller krävs för solelparker ska bli en del av solelboomen?

Arrangör: Solkompaniet, Ekobanken

14:00 Vilket ansvar har förskolan och skolan för barnets rätt till sin barndom?

Barnets utrymme beskärs mer och mer både vad gäller omsorg, lek, lärande och därmed barnets utvecklingspotential. De lagar och styrdokument som styr barns vardag gör det ibland svårt att tillhandahålla verksamheter som motsvarar barns behov. Vi belyser detta utifrån tre pedagogiska riktningar.

Arrangör: Trialog Tankesmedja, Ekobanken

16:00 Hur känslan kan skada miljön

Vad händer när politiker fattar beslut utifrån en känsla, antingen den egna eller vad man tror väljarna föredrar, istället för att se till forskningsbelagda fakta? Vilka lösningar går vi miste om? Vilka
konsekvenser kan det få? Gummigranulat respektive kork. Plastpåsar respektive bomullskassar.

Arrangör: Social Venture Network (SVN Sweden), Svensk Däckåtervinning, Ekobanken

17:00 Klimatpositiv – hur då?

Om vi ska nå det globala klimatmålet på 1,5 grader står det klart att tiden är för knapp för att endast reducera utsläpp över tid. Vi måste se till att fånga den koldioxid som redan släppts ut genom att binda mer än vad vi släpper ut.

Arrangör: SVN Sweden, ZeroMission, U&We, Ekobanken

Onsdag den 3 juli

08:00 Farliga förorter, eller?

Ung man skjuten – det är en rubrik vi känner igen. Nästa morgon är samma plats full av skolbarn och en helt vanlig vardag. Hur hanterar vi ”orten” med dåligt rykte eller är det bara en myt?

Arrangör: Social Venture Network (SVN Sweden), Förvaltaren, Ekobanken

10:00 Vad är värde och tillit i de finansiella systemen?

Vi har gått över från fysiska pengar till att bli nästan helt digitala. Parallellt har vi byggt olika plattformar för virtuella värden där förtroende och tillit till olika system är avgörande. Hur kan vi
skapa förtroende och tillit till de institutioner som förvaltar våra ofta imaginära värden?

Arrangör: SVN Sweden, Ekobanken

11:00 Ekologiskt kretsloppsjordbruk, hot mot klimatet – eller räddning?

Ett klimatsmart jordbruk är en nödvändighet för att vi skall klara klimatmålen. Nu hävdas det att ekologiskt jordbruk hotar klimatet genom ett större arealbehov. Är detta sant eller är tvärtom
ekologiskt kretsloppsjordbruk bästa vägen till ett klimatsmart jordbruk?

Arrangör: Trialog Tankesmedja, Ekobanken

13:00 Kan byggemenskaper skapa en större mångfald av bostäder och går de att finansiera?

Det finns en rörelse av människor som samlas i byggemenskaper och som vill skapa sin egen boendemiljö och både vara producenter och konsumenter av sin bostadslösning. Seminariet
kommer att belysa problem och lösningar på hur det går att stimulera en utökad mångfald i bostadsproduktionen.

Arrangör: Divercity, Föreningen för byggemenskaper, Ekobanken

14:00 How can digitalization keep social investing honest?

Impact investing is an increasing market for retail and institutional investors. More and more people are becoming aware of greater societal issues and are willing to consciously choose responsible companies and banks to put their money in.

Arrangör: Oikocredit, Ekobanken

15:00 De lokala initiativens betydelse för en global hållbarhetsagenda

Hur bidrar vi till de globala målen för hållbar utveckling? Och hur kan den nationella politiken skapa goda förutsättningar för och stimulera lokala initiativ som bidrar till Agenda 2030?

Arrangör: Ekobanken, Fairtrade Sverige

16:00 Naturens rättigheter som bas för samhällsbyggandet

Ecocid handlar om att skapa internationell lagstiftning för brott som begås mot naturens rättigheter. I en tid av utrotning av arter, och förstörelse av ekosystem behöver vi helt nya förhållningssätt och lagar. Hur ser nationella och internationella initiativ ut?

Arrangör: End Ecocide Sverige, Ekobanken

 

Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Kaserngatan 1, D-huset, sal D 24. Med reservation för ändringar

Remissyttrande på promemorian Ny associationsrättslig reglering för medlemsbanker

Lagen om medlemsbanker kommer att avvecklas till årsskiftet 2020. I stället ska Ekobanken lyda under Lagen om ekonomiska föreningar (förutom övrig banklagstiftning). Ekobanken har getts tillfälle att yttra sig över förslaget hur detta ska genomföras i lagstiftningen.

Förslag

Ekobanken föreslår att det nya kapitlet 10 a kap i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse kompletteras med ytterligare en bestämmelse. Innebörden av bestämmelsen bör vara att medlemmar som äger högst 500 andelar i en bank inte ska tas med i en utskrift av medlemsregistret när någon vill ta del av det.

Bakgrund till förslaget

Enligt såväl lagen om medlemsbanker som lagen om ekonomiska föreningar ska bankens medlemsregister inklusive inbetalda insatser m.m. vara tillgängligt för var och en som vill ta del av det.
Det innebär att det också är möjligt, för var och en som vill, att få veta vilka som är kunder i en medlemsbank. Detta innebär självfallet både fördelar och nackdelar då transparens och integritet får vägas mot varandra.

I 1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att enskildas förhållanden till kreditinstitut inte får obehörigen röjas. Detta innefattar även uppgiften om huruvida en enskild är kund i banken eller ej eller så har varit. Syftet med bestämmelsen är att skydda den enskildes integritet vilket i just detta sammanhang är särskilt angeläget då uppgifterna berör den enskildes ekonomiska förutsättningar och förhållanden.

Vi upplever att det finns en motsägelse här som kan vara särskilt besvärande för privatpersoner som gått in med egna insatser i samband med upptagande av lån i banken. Den enskilda kunden ska skyddas av banksekretess men i det aktuella fallet får banksekretessen träda undan för regler om transparens och insyn vilket medför nackdelar för den enskilde konsumenten. Det finns således skäl att undanta uppgifter om mindre kunder och deras insatser vid en avvägning mellan den personliga integriteten och principen om öppenhet och offentlighet.

I Aktiebolagslagen (2005:551) 5 kap 19§ finns en bestämmelse om att en aktieägare inte ska tas med i en utskrift av aktieboken i ett avstämningsbolag om hans eller hennes aktieinnehav uppgår till högst 500 aktier. Vi tror att en motsvarande bestämmelse för medlemsbanker skulle vara ett lämpligt sätt att hantera motsättningen mellan medlemsregistrets offentlighet och bestämmelserna om banksekretess.

För övrigt ser Ekobanken positivt på förslaget i sin helhet.