Grönskande odling på gång i Nibble

Att värna jordbruket och maten är att värna livet

TEXT FRÅN GODA AFFÄRER #2, 2025

Läget är akut. Fler ekologiska kretsloppsjordbruk behövs för att vi ska öka näringen i våra livsmedel, för att vi ska ha bättre beredskap, för att våra jordar ska vara livskraftiga och för att effektivt binda kol och skapa balans i kretsloppet. Det finns många goda initiativ och grupper som arbetar för att främja både fler hållbara jordbruk och mer näringsrik mat.

Sveriges självförsörjningsgrad av mat

Sverige saknar matberedskap och politisk vilja att säkra vår framtida matförsörjning på ett hållbart sätt. Det sägs ofta att vi har en självförsörjningsgrad på 50 procent men det finns indikationer på att det är värre än så. Om Sverige stänger gränserna står butikshyllorna snabbt tomma. Sverige är djupt beroende av importerade insatsvaror, kemikalier och energi och producerar inte tillräckligt med mat för vår egen befolkning utan dessa insatsvaror. Denna information är hämtad från Reformatens hemsida.

Vårt matsystem är inte hållbart sett från flera perspektiv 

90% av all odlingsmark befaras inte vara odlingsbar år 2050 om vi fortsätter som idag menar en FAO studie. (Nkonya et. al. 2016) Vårt sätt att leva, producera mat och hushållning av resurser utarmar vår jord och mark. En annan studie visar att 1/3 av alla växthusgaser kommer från utsläpp kopplade till matsystemet. (Crippa et. al. 2021) Samtidigt som larmrapporter ekar om jordar som utarmas, hav som dör och barn som växer upp med kostrelaterad ohälsa, väljer regeringen att prioritera livsmedelsindustrins exportintressen framför människors och planetens hälsa.

Flera forskare, institut, organisationer varnar om den sänkande kvaliteten av maten vi äter. Både kost och näringsvärdena i våra livsmedel får sämre och sämre kvalitet. 2024 kom en rapport i the National Institutes of Health om den alarmerande nedgången i livsmedels näringskvalitet. Detta kan komma att bli den största utmaningen för framtida generationers hälsa. (Bhardwaj et. al. 2024)

I den allmänna debatten kan det framstå som att konstgödselfabriker på svensk mark är lösningen, men verkligheten är att vi behöver ställa om till ett matsystem som inte är beroende av insatsvaror och som inte förstör våra ekosystem. Utan kemiska bekämpningsmedel, tack vare odling av olika grödor på fälten och med betande djur, har ekologiska gårdar 30 procent högre biologisk mångfald jämfört med oekologiska. För bin och andra pollinatörer är skillnaden ännu större, hela 50 procent. (Tuck et. al. 2014)

Ekologisk odling ger bördigare jordar, eftersom jorden innehåller mer biomassa (växtdelar) och betydligt fler maskar. I många länder bidrar ekologisk odling dessutom till minskad erosion och bättre vattenhållning. Ekologiska jordar har dessutom stor potential att binda koldioxid från atmosfären, eftersom de i genomsnitt innehåller en större andel kol. (Gattinger et. al. 2012)

Kretsloppsjordbruk har visat ännu bättre resultat än ekologiska, olika studier har visat att jordens bördighet ökade över tid med upp till 15% eftersom jordens mull byggs upp av kretsloppsjordbruk. Dr. Artur Granstedt med kollegor har ägnat större delen av sitt liv att forska på kretsloppsjordbruk och dess effekter. Bl.a via BERAS som är en internationell stiftelse vars ändamål är att främja utbildning, information, forskning och utveckling om hållbara matsystem med helhetstänkande inom ekologiskt kretsloppsjordbruk, hållbara matsystem och hållbara matsamhällen. Namnet BERAS är en akronym som står för Building Ecological Regenerative Agriculture and Societies. Dr. Artur Granstedts rapporter finns att läsa på sbfi.se.

Sedan 1978 har det schweiziska forskningsinstitutet FiBL (Research Institute of Organic Agriculture) drivit ett av världens mest omfattande och långsiktiga jordbruksförsök: DOK-studien. Den jämför konventionellt, ekologiskt och biodynamiskt jordbruk under identiska förhållanden. Studien har resulterat i över 130 fackgranskade vetenskapliga artiklar, bland annat i Science. Resultaten visar att ekologiskt släpper ut 50 procent mindre växthusgaser än konventionellt jordbruk. Skördarna ligger på 85 procent av det konventionella – med bara hälften så mycket tillförd energi och näring. Jordhälsan förbättras markant, med 40 procent högre biologisk aktivitet, och den biologiska mångfalden är i snitt 60 procent högre. Vid flera av parametrarna levererar det biodynamiska jordbruket bättre. Rapporten kan laddas ned här.

Några av oss som arbetar för hållbar matproduktion

Organic Sweden och Ekologiska Lantbrukarna 

Sedan sju år tillbaka anordnas årligen kampanjen Eko-september av Organic Sweden och Ekologiska Lantbrukarna.  Det är en kampanj som ska bidra till mer information och ökad kunskap om hur den ekologiska maten produceras och vad den bidrar till. Ekobanken stöttar självklart denna kampanj och är dessutom medlemmar i Organic Sweden. Läs mer.

Ekodistrikt Sörmland 

Ekobanken stöttar Ekodistrikt Sörmland, som är en del av en global rörelse, med målet att bidra till ett hållbart matsystem baserat på lokala och förnyelsebara resurser. I Sverige är detta startat av bl.a. Jostein Hertwig och Sofi Gerber som under många år arbetat med dessa frågor. Ett ekodistrikt är ett geografiskt område där jordbrukare, medborgare, besöksnäring, föreningar och offentliga aktörer ingår ett samarbete för hållbar förvaltning av lokala resurser baserad på ekologiska, regenerativa principer för produktion och konsumtion.

 

 

 

 

 

 

Olika aktörer inom en region samverkar för att främja god och näringsrik mat, öka matsäkerheten, skapa arbetstillfällen och utveckla ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Det finns nu 60 ekodistrikt i Europa och fler runt om i världen och Ekodistrikt Sörmland är det enda Ekodistrikt som samarbetar med en bank - Ekobanken. Läs mer.

KRAV fyller 40 år 

I februari 1985 samlades tre pionjärer runt ett köksbord på gården Sörtorp i Sörmland som ville skapa en enhetlig märkning för ekologiska produkter, då kallat alternativ odling. Bengt Carlsson, Kalle Källander och Gunnar Rundgren var de eldsjälar som lade grunden för det som skulle bli KRAV. Detta jubileum firades på fotografiska i Stockholm och det var ett fullspäckat program på scen med insiktsfulla föreläsningar och diskussioner. Scenprogrammet delades in i dåtid, nutid och framtid vilket gav åhörarna en tydlig bild på utvecklingen och utmaningarna som var då, förekommer idag och de utmaningar och möjligheter som vi har framför oss. Det gav både hopp och beslutsamhet om hur man tillsammans vill arbeta för EkoSveriges framtid. Jubileet samlade engagerade människor; lantbrukare, förädlare, handel, inspiratörer och pionjärer. Under detta jubileum fick vi erfara starten, nutiden och framtiden samlade i ett och samma rum. 

Nypublicerad bok om självhushållning – Det goda hemmet 

Ekobankens stiftelse för idéutveckling har varit med och finansierat publiceringen av Max och William Whitmans bok Det goda hemmet: Självhushållning för resiliens & hållbarhet. Författarna och forskarna Max och William Whitman berättar i boken om hur man kan med en markplätt och någon timme per vecka skapa det ärbara landskapet och bli självförsörjande med godare och nyttigare frukt, grönt, ägg, mjölk och kött. De inspirerades av egnahemsrörelsen och filosofin om det goda livet och startade då föreningen Ultuna Permakultur. Boken utkommer 26 september och finns att förbeställa online.

Reformaten 

Den 23 augusti deltog Ekobanken i Reformatens 5-årsfestival och akutkonferens på Trädgården i Stockholm. Reformaten är en partipolitiskt- och religiöst obunden förening med mål att påskynda en forskningsbaserad omställning av matsystemet för människans och planetens hälsa. Bankens vd Maria Flock Åhlander deltog i panelen som diskuterade ”Hur formar ekonomin vad vi äter?” De övriga två i panelen var Jakob König, Chef för Fair Finance Guide Sverige och Christian Af Jochnick, f.d. investment banker på Goldman Sachs, grundare & partner på Aligned VC samt grundare av Juntos farm. Reformatens akutkonferens gav ett starkt intryck och hade en mycket hög kvalitet. Maten är en omställningsmotor. Hållbar matproduktion är avgörande för både klimat och samhällsstruktur och vi behöver ett finansiellt system som stödjer lokal matproduktion och långsiktig hållbarhet. Under eftermiddagen presenterades även Bonderådet, en ny plattform som samlar svenska producentorganisationer som delar Reformatens tro på rättvisa matsystem byggda på matsuveränitet och agroekologiska principer. 

Ekobanken

Ekobanken har sedan bankens start finansierat och stöttat ekologiska kretsloppsjordbruk. Inom banken och i bankens fullmäktige finns en hög kunskap och förståelse för de möjligheter och utmaningar som finns. Sedan 2014 har banken erbjudit ränterabatt till ekologiska mjölkbönder Finurliga finansieringslösningar behövs där många hjälps åt och vi är beredda att göra vad vi kan som bank för att jobba för ett mer hållbart matsystem. Ekobanken arbetar med att förtydliga ett jordbrukspaket. Sedan några år erbjuder banken redan nu omställningslån till gårdar som vill ställa om till ekologiskt.

Källor:

Bhardwaj, R. L., Parashar, A., Parewa, H. P., & Vyas, L. (2024). An Alarming Decline in the Nutritional Quality of Foods: The Biggest Challenge for Future Generations’ Health. Foods (Basel, Switzerland), 13(6), 877.

Crippa, M., Solazzo, E., Guizzardi, D., Monforti-Ferrario, F., Tubiello, F.N., & Leip, A.J. N.F. (2021). Food systems are responsible for a third of global anthropogenic GHG emissions. Nat. Food, 2(3), 198-209.

Gattinger, A., Muller, A., Haeni, M., Skinner, C., Fliessbach, A., Buchmann, N., Mäder, P., Stolze, M., Smith, P., Scialabba, N.el-H., & Niggli, U. (2012). Enhanced top soil carbon stocks under organic farming. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 109(44), 18226–18231.

Nkonya, E., Mirzabaev, A., & von Braun, J. (2016). Economics of land degradation and improvement – A global assessment for sustainable development. Springer International Publishing.

Tuck, S. L., Winqvist, C., Mota, F., Ahnström, J., Turnbull, L. A., & Bengtsson, J. (2014). Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta-analysis. The Journal of applied ecology, 51(3), 746–755.